Radiostyrt är livet!

Tycker du också det? Eller är du bara nyfiken på vad det egentligen handlar om? I vilket fall tror vi att du kommer att uppskatta den här webbplatsen.

E-mail

Radiostyrning – en kort historik

Radiostyrda fordon är en populär hobby i Sverige. Men radiostyrning kan också användas till många andra saker, från militära ändamål till forskning.

Säg radiostyrning och de flesta tänker kanske på radiostyrda bilmodeller, eller på drönare med kamera som finns att köpa i många teknikbutiker idag. Vad alla kanske inte känner till är hur gammal den här tekniken faktiskt är. De första experimenten med radiostyrda fordon gjordes innan elektriciteten hade gjort entré i de svenska hemmen.

En radiostyrd historia

Nikola Tesla, som är mest känd för sina experiment inom elektricitet, demonstrerade 1898 en radiostyrd båt. Tesla och John Hays Hammond Jr, som båda var anställda av Thomas Edison, gjorde flera experiment tillsammans. Hammond betraktas av många som radiostyrningens skapare, och han lärde sig mycket av Tesla.

Det var den militära industrin som fick utvecklingen av radiostyrning att ta fart. Den franske uppfinnaren Gabet konstruerade 1909 en radiostyrd torped, och 1917 var den brittiske ingenjören Archibald Low den förste att lyckas styra ett flygplan med radiovågor. Under 30-talet utvecklades tekniken ytterligare, och i flera länder användes radiostyrda flygplan för luftvärnsträning. Under finska vinterkriget använde Sovjetunionen radiostyrda tanks, som kontrollerades från en annan tank, som kunde befinna sig upp till 1,5 kilometer bort. Nazityskland använde även radiostyrda missiler och raketer, men dessa blev oanvändbara efter att Storbritannien kommit över tyska sändare och kunde installera störningsutrustning på sina stridsfartyg.

Radiostyrning som hobby

Pojke med kontroll till radiostyrt fordonSom mycket annan militär teknik gjorde radiostyrningen entré på den civila arenan efter andra världskriget. De första modellerna, som liknade dagens radiostyrda båtar och bilar, var hemmabyggen, men snart gjorde även kommersiella modeller entré. Undan för undan blev tekniken mer och mer avancerad, och det var för det mesta amatörernas hemmabyggen som visade vägen för de kommersiella aktörerna. När tekniken har utvecklats har också olika komponenter blivit billigare. Radiostyrda bilar drivs idag ofta av flytande bränsle, som bensin eller en blandning av metanol och nitrometan.

En av de senaste innovationerna när det kommer till radiostyrda hobbyfordon är pulskodsmodulering, en teknik som även används i CD-spelare. Den analoga signalen från sändaren samplas i intervaller med regelbundna mellanrum. En annan nyhet är användandet av ISM-bandens frekvens 2,4 GHz, som också används för dataöverföring via Bluetooth. Våglängden för 2,4 GHz är ungefär en decimeter, vilket gör att mottagarantennen inte behöver vara längre än 5 centimeter. Risken för att elektromagnetiskt brus från exempelvis motorer ska störa styrningen minskar, och mottagarantennen behöver inte vara längre än 20 centimeter. Vidare räcker batterierna betydligt längre i både sändare och mottagare om denna frekvens används. En nackdel är dock att det måste vara ”fri sikt” mellan sändaren och mottagaren.

Det är för det mesta inte svårt att blanda eller flytta runt delar mellan olika typer av radiostyrda modeller. Detta gör det möjligt att till exempel integrera funktioner från en radiostyrd bill till en dito båt. Men det finns ett viktigt undantag: man får inte flytta mottagaren från en radiostyrd luftfarkost till en markfarkost, eller vice versa. Faktum är att detta är olagligt i många länder, eftersom radiostyrda mark- och flygfarkoster styrs med signaler som ligger på olika band.